torsdag 8 september 2011

Avslut

Ibland är det bra med avslut.
Att skära av något sjukt och börja på nytt.
Att se när det som egentligen är roligt har blivit börda
(eller en minusaktivitet som KBT-doktorn säger)

Alltså - jag slutar tänka på vikten och konditionen
det får lösa sig sen
Men ändå har jag klarat 2 broar idag med cykeln!
Har aldrig hänt förut

Jag har slutat mäta steg och sträckor samt tid
Slutat mäta kroppen och väga den
Tagit av mig klockan och lämnat mobilen hemma

Känns bra
Känns lugnt
Känner mig nöjd

Så du tar jag ett avslut med minus-25-målet
Jag tar istället fram leva-här-å-nu-målet
(Nej - jag kommer INTE köpa nått Carpe Diem-halsband!)

Känner att det blir en ny start
en frisk start
då behöver jag inte denna pessimistiska bloggen

Men vem vet...
När depressionen trycker på - då gör jag kanske ett inlägg ;)

tisdag 30 augusti 2011

Fylla på med plus


Just nu ska jag fylla på mitt liv med plus
Alltså saker som ger mig en positiv känsla

Idag har jag gjort det:
Fått städat lägenheten
Tagit en lång promenad på morgonen utan stress
Ätit en god frukost
Varit med E i hötorgshallen, åt en kebab och kollade länge på roliga saker
Klippte mig och fick huvudmassage
Köpte en himla god kaffe och en marängcitronpaj
Sov en god middag med hunden på magen
åkte till ordf och vi hade ett långt samtal om hunddressyr och sköldkörteln när vi tryckte tidningen

Alltså - många plus blev det.
Säkert en del minus också - men dem samlar jag inte på så dem skriver jag inte om

måndag 29 augusti 2011

KBT - hur går det?

Jag får en hel del frågor om hur det går med min KBT
Om det är något bättre med mig?

Nja, Behandlingen är på 12 veckor
jag har gjort 1½
Inte blir det bättre så fort!
Då hade jag ju inte behövt det...

Jag gör den alltså på Internet
något som Sthlms läns landsting använder och når så många fler
de har dessutom finfina resultat

Jag har 2 vänner som har gått olika behandlingar där
Skönt

Här kan du läsa mer om Internetpsykiatri

Jag har börjat kartlägga vad jag gör och hur jag känner inför att göra dem
det är så långt jag har kommit...

Visst verkar det intressant!

söndag 28 augusti 2011

jag och min app


Alltså - jag VET att jag inte är ensam om att tycka det är jobbigt att gå ut utan min mobil
det kan hända olyckor och jag behöver larma
jag behöver nås
Jag måste...

nej nej
Händer det en olycka ringer jag på närmsta dörr
Jag är i bebyggt område
Det finns ingen som behöver nå mig - nånsin
Ingen som ringer heller för den delen
Jag måste lära mig låta bli
Jag behöver vara i nuet

Jag kunde det förr
Det provocerade många

Nu ska jag träna mer och mer
men det är banne mig inte lätt!
Ska jag ta en måndag utan mobil?
Nej - jag behöver vara nåbar för universitetet

Jaja - nästa söndag då?
Nån som är på?
Jag behöver sällskap...

lördag 27 augusti 2011

ordning och reda?


Alltså - jag har kommit ini ett hjul av ordning och reda
av listor och scheman
av tabeller och mätverktyg

I hemuppgift hade jag att göra en aktivitetsplan - en timme i taget en vecka.
Hjälp vilken rutin jag har!
det är helt skrämmande!
Det bekräftade det beslut som hade vuxit fram under dagen.
Inget mer mätande och jämförande

Så nu ska jag:
  • Inte mäta hur långt jag går varje dag
  • Inte väga mig
  • Inte mäta mig
  • Inte göra nån matsedel
Och det känns jätteskönt!
September kommer att vara fri! :)

fredag 26 augusti 2011

Smarrig kyckling med jordnötsås



Hittade detta recept som kom på FB:

Chilistekt kycklingfilé med jordnötssås och stekt vitkål

Det blev himla gott! men som alltid med jordnötssmör så blir det lite "klistrigt" mot gommen.
Gick relativt fort, men - och detta är ett stort minus - jag fick använde en massa kärl.
2 stekpannor, 2 kastruller och en sil.
Jag gillar inte disk.
Men prova iaf en gång!

Inspirerad

En vän kunde var ung och kunde inte laga mat. Så, jag tänkte ett tag på att göra en enkel kokbok åt denne och pappa i ett svep. med enkla recept som går snabbt.
Åren har gått (10 år!) och h*n har lärt sig genom att vilja bli större (!)
Jo, men så är det ju för en del.
Det tär att vara smal och tunn...

Nåja, min vän har nu (inspirerad av mig tror jag) hoppat på nån GI/LCHF mat. H*n har ökat i vikt och muskelmassa nåt enormt - snyggt och stärker självförtroendet
Att se någon intressera sig totalt för mat och träning från att bara ha levt på chips - typ

Sambon som hade IBS och var fet har också ändrat sig. H*n har gått ner 25 kilo genom att skippa brödet, tänka på maten - och träna...

Jag fick middag dessutom - gott var det!
det var första gången på 10 år - annars lagar jag eller vi går ut på restaurang.
Det är mer vår stil...

Härligt när folk ser att det går att förändras och att det ger resultat
Men jag blir bara mer frustrerad att det inte blir några resultat i den här kroppen...